mutti's blogg

Jag har tänkt på en sak. (Nähä?). Att ni som har läst min blogg ett tag nu vet ganska mycket om mig. Vad jag gör. Vad jag tänker. Vad jag inte tänker. Men gör ändå. Och så vidare. Men vissa saker som jag gör och tänker bloggar jag faktiskt inte om. Eftersom ni då kanske skulle börja ifrågasätta min mentala hälsa. Börja slå i uppslagsböcker för att ställa en diagnos. Ringa anonyma samtal till BSBSI (Bloggare Som Borde Spärras In). Och så kan vi ju inte ha det. Så därför väljer jag att inte blogga om vissa saker.

 

Som till exempel att jag istället för att ropa "Hallå!" när jag kommer hem efter jobbet ropar "Halloooumi!". Och om ingen svarar eller kommer och säger hej. Så ropar jag några gånger till. Så högt jag kan. Ända tills någon trött eftermiddagslurig tonåring svarar med ett "Hurmpff" nerifrån sitt rum. Jag menar. Om alla får veta att jag springer runt i hallen och skriker "HALLOOOUMIII" när jag kommer hem. Trots att jag är laktosintolerant. Så är det klart att folk skulle tro att jag är galen. Så det kan jag ju inte blogga om.

 

Inte heller kan jag blogga om att jag alltid (ALLTID) pratar med mina medtrafikanter när jag kör bil. Inte om något speciellt. De kan ju inte höra mig. Så det blir mest lite småprat. Som till exempel "HARUINGENGASPEDALPÅDINBILELLER". Eller "TRORUATTBLINKERSBARAÄRNÅGONJÄVLAPRYDNAD". Och hallå. Sånt vill man ju inte berätta om. Då tror ju folk att man är värsta bildåren. Fast man bara försöker konversera lite.

 

Jag aktar mig också för att blogga om sådana där små konstigheter som att jag till exempel tog bort tandsten med en skruvmejsel förut för att jag drog mig för att gå till tandläkaren. Det har jag naturligtvis slutat med. För det är ju faktiskt ganska illa. Nu använder jag en tandstensskrapa istället.

 

Nä. Man får akta sig vad man skriver om i en blogg. Man vill ju inte verka knäpp.