weak week

I veckan har jag varit ganska väck.

Energin denna vecka har räckt till cirka sju komma sjuttiofem timmar per dag. Från ankomsten till jobbet. Till avfärden via gröna snöret ut mot Hässebly. Efter hemfärd och middag så har sänggåendet ingåtts någon gång efter tjugonollnoll. Och före tjugoettnollnoll.

Detta beror på en kombination av att jag känt att en förkylning, alternativt influensa, har varit på väg in i min motsträviga kropp, och av att Johanna har legat nerbäddad hela veckan i influensa med en hel stam virusar som bara väntat på att hoppa på mig. Ugh ugh.

Efter att ha sovit tio timmar per natt i en hel vecka så kan jag konstatera två saker. Att energin har återvänt i samma veva som våren. Och att min stam av immunförsvarare vann över virusstammen. Slaget vid little big mutti. Yeahaa.

Nu ser jag fram emot en hel veckas sportlov. Ja inte för att jag är ledig. Utan för att Sara och Johanna är lediga. Och kan se till att middagen står på bordet i ett nystädat kök, varje kväll jag kommer hem från jobbet. Jojo. Det ska bli skönt.



Om ni ser dessa små rackare, så gå och lägg er. Meddetsamma. Och sov så länge ni kan.
För detta mina vänner. Är en hel stam med argsinta influensavirusar. Ugh.

#1 - - Sofia:

Hahahaha "slaget vid little big mutti"

#2 - - Catarina:

Man ska inte ropa Hej... ryktena går i Västerås att du är nedbäddad!

#3 - - Mutti:

Hej! Nej, nu gjorde jag ju det. Åååh..titta vad som hände. Alldeles ont i axlarna, nacken och huvudet så att jag bara kunde sova två timmar i natt. Attans.